Ett dygn utan dig, de har kännts som att de gått hur lång tid som hellst.
Det är så lugnt hemma, ingen som muckar, ingen som kommer och väcker en på morgonen.
Vaknade klockan 7 imorse och sprang upp och letade efter dig, som att de två sista dygnen skulle ha varit en hemsk mardrömm. Men du är borta, Sharon letar efter dig också. Hon står ute på baksidan och stirrar mot ställerna du brukade ligga på. Ja vad finns det att säga mer än att du är saknad till 1000 och mer.
Jag saknar dig Ozzmy. <333
23 april, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar